Är det över nu?

Fick ett samtal igår kväll som gjorde mig så förvånad att jag knappt visste vad jag skulle säga.. Om det som sas hålls, så är det idag över, det som har gnagt inom mig i över 1 års tid, kanske jag nu kan lämna bakom mig!

1 år har gått men det har inte gått 1 dag utan att det här har tärt inom mig, ångesten har varit så total.. går inte ens att beskriva hur det har känts egentligen..

Mest har jag grämt mig, hackat på mig själv för att jag var så jävla dum och aldrig sa nej, fast jag mådde dåligt av situationen.. Men jag gjorde det för nån som jag trodde jag älskade, trodde vi skulle spendera resten av våra liv tillsammans.. men när jag insåg hur långt jag sjunkit och hur dåligt jag mådde, var jag tvungen att bryta trenden.. i juni förra året slutade jag sätta andra i första hand och började tänka på mig själv!

Och nu kanske jag äntligen äntligen kan lämna det där kapitlet i livet bakom mig och börja om på något nytt..

Känner mig helt plötsligt 1 ton lättare och en stor sten har släppt taget om mitt hjärta..